GBER-FÖRSLAGET: EN CENTRAL REFORM AV EU:S STATSSTÖDSREGLER
Inledning
Det viktigaste regelverket på statsstödsområdet är det så kallade allmänna gruppundantaget, GBER. Medan huvudregeln enligt EU:s fördrag är att statsstöd måste anmälas och godkännas av EU-kommissionen, uppställer GBER kriterier för när stöd kan införas utan att behöva anmälas. Det finns utöver GBER även andra gruppundantag och tillfälliga ramverk på statsstödsområdet, men GBER är det som används i störst utsträckning. GBER uppskattas täcka omkring 90 % av de nya stödåtgärder medlemsstater inför och svarade för cirka 60 miljarder EUR i stödbelopp år 2024.[1]
Den pågående reformen kan därför få stora konsekvenser för EU:s ekonomi. Den 25 februari 2026 publicerades ett förslag från kommissionen för offentligt samråd. Berörda parter och intresserad allmänhet har möjlighet att lämna synpunkter fram till den 23 april. De nya reglerna kommer att ersätta nuvarande GBER till årsskiftet 2026/2027.
Från snårskog till karta? GBER struktureras om
En kanske mindre spännande nyhet, men likväl viktig, är att GBER genomgår en omstrukturering. Nuvarande regelverk har kritiserats för att vara komplext och svåröverskådligt:
Antalet artiklar i GBER ökar något. Närmast samtliga bestämmelser har omnumrerats och användningen av bokstavsbeteckningar (av typen Artikel 52d) har upphört. De tidigare 59 huvudartiklarna är nu 90 till antalet. En jämförelsetabell åtföljer förslaget.
GBER:s grundläggande struktur med fyra kapitel bibehålls, med gemensamma bestämmelser i kapitel I, bestämmelser om övervakning och rapportering i kapitel II, särskilda bestämmelser för de olika stödkategorierna i kapitel III, samt slut- och övergångsbestämmelser i Kapitel IV.
Liksom tidigare är det tredje kapitlet det mest omfattande, och svarar för 70 av förordningens 90 bestämmelser. Strukturen inom Kapitel III ändras och arbetas om. De tidigare 17 underavsnitten ersätts med 10 avsnitt, där den största förändringen är att olika typer av infrastrukturstöd nu samlats under ett gemensamt avsnitt (9). Liksom tidigare finns det dedikerade avsnitt för miljö, FoUI, kultur, etc.
En enklare och mer tillåtande GBER
De övergripande ambitionerna med reformen har varit att förenkla, strömlinjeforma och anpassa regelverket till den senaste utvecklingen inom policy, teknologi, marknad och sociala förhållanden. De materiella ändringar som införs går generellt i mer tillåtande riktning. Den nya GBER kommer av allt att döma att göra det enklare för medlemsstaterna att dela ut mer stöd.
Bland de viktigaste ändringarna som kommissionen själv lyfter fram ingår:
Enklare kärnbegrepp: Regler om transparent stödberäkning, incitamentseffekt, ”start of works” och kumulation ska göras mer lättillämpliga.
·Slopad utvärderingsplikt: Kravet på ex post-utvärdering av stora gruppundantagna stödordningar tas bort för att minska administrativ börda.
Företag i svårigheter: GBER utesluter normalt sådana företag, men kommissionen vill öppna en ny möjlighet för FoUI-stöd till vissa innovativa start-ups.
Förenklade kostnadsalternativ (SCOs): Flat rate, enhetskostnader och klumpsummor ska kunna användas i alla stödkategorier, även vid rent nationell finansiering.
Ett work in progress
Av medföljande dokumentation framgår att utkastet och GBER-reformen fortfarande är ett work in progress. Kommissionen signalerar att ytterligare ändringar sannolikt kommer att arbetas in i förordningen (bl a avseende förenkling av samfinansiering av projekt med EU-medel och stöd från medlemsstater) och efterlyser ytterligare förslag i flera delar.
Framförallt överlåts många frågor till ett kommande väglednings- och tolkningsdokument, vilket i nuläget saknas i fråga om GBER. Kommissionen understryker att medlemsstater kommer att kunna förlita sig på vägledningsdokumentet vid utformningen av stödåtgärder, trots att det inte kommer att utgöra bindande lagstiftning.
En genomgripande förändring; FoUI-avsnittet som exempel
Den föreslagna reformen av GBER är omfattande och genomgripande. En jämförelse av det nya respektive äldre avsnittet om forskning, utveckling och innovation (ex art. 25-30, nu art. 32-43) visar bland annat:
Nya beloppströsklar per projekttyp i artikel 32(2);
En ny FoUI-kategori, ”tillämpad forskning” med dedikerad stödintensitet i artikel 32;
En ny småstödskategori i artikel 32(7) för stöd under 1,2 mEUR;
Förändrat krav på licensiering i artikel 32(7) (”without undue delay”);
Regeln om samfinansierade projekt i artikel 35 vidgas till att omfatta test- och experimentinfrastruktur;
Tillåten stödintensitet för test- och experimentinfrastruktur harmoniseras till 50 % för båda kategorierna, artikel 38(7);
Reglerna för innovationskluster ändras, bland annat så att stöd kan förlängas från 10 till 20 år, artikel 39(8);
En ny regel om forskningsorganisationers vidareföring av stöd i artikel 40;
FoUI-avsnittet är bara ett av många exempel. Företag och myndigheter har all anledning att titta särskilt på de avsnitt de berörs av, givet det mycket stora antal ändringar som nu föreslås.
Vägen framåt
GBER-förslaget är ambitiöst, och ett intensivt arbete väntar nu för såväl kommissionen som medlemsstaterna under kommande månader. Även organisationer och företag som påverkas av statsstödsreglerna i sin verksamhet kan överväga att föra fram sina synpunkter i processen.
Vad som redan nu står klart är att det regelverk som träder i kraft till årsskiftet kommer att innebära betydande förändringar. Inte minst är ett heltäckande vägledningsdokument för GBER välkommet för att säkerställa en mer förutsebar och harmoniserad tillämpning av reglerna runtom i Europa.
______________________________________
[1] EU-kommissionens State aid Scoreboard 2025.